"Jag känner mig så bekväm i min kropp att det är obeskrivligt"

För lite mer än tre år sedan förstorade jag mina bröst men insåg ganska snabbt att det inte var jag, trots att resultatet blev hur bra och fint som helst så kändes det inte som jag och jag kände mig obekväm med stora bröst. Jag är 155cm och lade in 325cc och på min kropp blev det ganska stort eftersom jag hade ganska mycket bröst ”i mig själv”.

Jag hade gått på konsultation på lika olika kliniker bara för att höra runt vad kirurgerna tyckte och hade för råd och det slutade med att jag gick tillbaka till kirurgen som jag gick till från första början, Mats von Wachenfeldt. Han arbetar på Aleris Plastikkirurggruppen, och det är den kliniken jag opererat min näsa på bland annat. Jag känner mig otroligt trygg där och det kändes ganska så självklart att jag skulle gå dit igen men jag ville också kolla runt bara för att känna mig 100% säker. Jag pratade mycket med honom i telefon och mejlade en hel del, så fort det poppade upp en fråga skickade jag iväg den och fick svar samma dag och jag kände mig bara jäkligt trygg i hans händer. Och tillslut bestämde jag mig för att genomföra operationen hos honom och två veckor senare var det dags.

De alternativ jag hade var att antingen plocka ur implantaten helt, risken fanns då att mina bröst skulle hänga ganska mycket på grund av att huden töjts ut av implantaten, och det var inget resultat jag ville ha. Jag kunde också gjort ett lyft men det är en större operation vilket också betyder att det är lite mer riskabelt som när det kommer till amning den dagen man får barn. Det finns även en risk att ärren inte läker fint… Mitt andra alternativ var att byta ut mina gamla implantat och lägga in ett mindre för att inte få ett ”hängigt”, utan ett fylligt men naturligt, resultat. Så jag valde att lägga in 125cc i varje bröst, det är 200cc mindre i varje bröst än tidigare. Trots att det är ett litet implantat gjorde det ändå stor skillnad på mitt resultat. Jag kan knappt förstå att det blev så fint som det är idag! 

När jag kom till kliniken på operationsdagen fick jag sitta i väntrummet en kort stund innan Mats kom och hämtade mig för att vi skulle gå igenom allt en sista gång, han ritade på mina bröst inför operationen och jag kände mig så himla trygg. Han är en sådan människa som har en mjuk energi runt sig, så jag var coollugn och mest taggad på att få gå och sova en stund. 

Efter det fick jag gå och byta om till en rock och sedan gå till mitt rum där en sjuksyster väntade med lite tabletter som jag skulle ta innan operationen. Det var bland annat smärtstillande så att jag inte skulle jag inte ha så ont när jag vaknade. Även här gick vi igenom allt en extra gång, personnummer, längd, vikt m.m. så allt skulle gå hur bra som helst under dagen. 

Det var så jäkla härligt när jag kom in på operationsavdelningen, för där var vi ett gäng brudar. Alltså det var jag, narkosläkare och två andra läkare och vi var bara tjejer. Det hade ju verkligen inte vart något fel om det var män men det var bara något som gav mig en liten extra boost och pepp, girl power liksom. Så jag fick hoppa upp på operationsbritsen, dom bäddade om mig hur skönt som helst och sedan fick jag in dropp mm i min arm och även avslappnande medel.

När jag vaknade rörde jag på mig lite försiktigt, kände ingenting. Hade inte ont någonstans förutom att jag var lite öm i halsen då dom har en slang där för luftvägarna. Det smakade lite medicin i min mun men jag var så chockad över att jag inte hade ont. Det är ju helt annat när man förstorar brösten, då är det ett ganska jobbigt tryck över bröstet nu, ingenting.

Jag fortsatte att röra på mig och min maskin som håller koll på pulsen (tror jag) började pipa så sjuksystern på uppvakningsavdelningen kom och tittade till mig, det var som att titta på en ängel haha. Hon frågade hur jag mådde, om jag ville ha något att dricka mm men det enda jag ville var att ha det lite värme så hon stoppade in en liten maskin under mitt täcke som blåste varmluft och jag kunde somna om. Fick även en påse med mina gamla implantat som en liten souvenir, faktiskt väldigt roligt men gud vad tunga dom var. Helt sjukt att jag haft sådär stora implantat i min kropp.

Ni vet den här känslan när man lägger sig tidigt en fredag och vaknar typ på lördag vid lunchtid och man känner att man sovit alldeles för länge. Man är fortfarande för trött att kliva upp men för pigg att somna om, den känslan har jag när jag vaknar ur en narkos. Magisk! Men jag låg på uppvakningen i någon timma till, fick gå på toa innan dom körde mig i sängen till mitt egna rum. Det här rummet var så härligt, det var så fint ljusinsläpp, dom hade öppnat upp fönstret lite så jag hörde fågelkvitter och hur vinden blåste utanför. Jag kände mig verkligen så omhändertagen och så fort det var något tryckte jag bara på en knapp och dom kom in till mig.

Jag fick fika och det är bland det bästa fikat i världen, den där mackan, äppeljuicen är bland det godaste man kan äta efter en operation. Jag låg även och FaceTimade med mina vänner som ville höra hur allt hade gått, Mats, min kirurg, kom och besökte mig några gånger för att kolla hur allt var och titta till resultatet och sedan blev jag supertrött igen och somnade om.

Kl 16 vaknade jag och kände att nej, nu är jag redo att åka hem. Jag hade kunnat sova kvar om jag velat men jag älskar att vara hemma och eftersom allt gått hur bra som helst så ville jag hem. Gick på toaletten och passade på att tjuvtitta på mina bröst i spegeln… då kom tårarna. Dom var så fina, jag hade aldrig någonsin kunnat föreställa mig att resultatet skulle bli så bra med tanke på att det ändå var 2dl som plockades ut ur varje bröst. Mats är verkligen helt fantastisk, vilket otroligt jobb alltså!

Det är det här också som känns så jäkla bra med att kunna vara öppen med denna operation, jag har ryggen fri och känner mig så trygg att kunna rekommendera den här kliniken och kirurgen till andra som går i samma tankar. För mig var det så viktigt att ni absolut inte får tro att jag gör detta pga ett samarbete utan detta är något jag betalat för och jag kan varmt rekommendera Aleris Plastikkirurggruppen och Mats, underbara Mats. Jag är så nöjd, tacksam, glad och känner mig så bekväm i min kropp att det är obeskrivligt.

Allt har gått hur bra som helst och jag känner mig inte alls begränsad utan kan leva på som vanligt. Jag är så glad över att jag tog det här beslutet och hoppas att min berättelse kan ha vart till någon hjälp till er som kanske går i samma tankar där ute. Jag är överlycklig för att min kropp ser ut som den gör idag och jag är också så glad över att jag gick till en sådan bra och skicklig kirurg som Mats! 

Vill du läsa mer om Annica och hennes återhämtning och hur hon anpassar sig till sina nya bröst kan du besöka hennes blogg www.annicaenglund.se