Att behandla åderbråck med laserkirurgi (EVLA) är idag en ännu bättre metod än för bara några år sedan.

Dagens laserapparater arbetar med våglängden 1470 nm och använder mindre energi än tidigare. Det ger ett bättre resultat, både direkt och på längre sikt. Dessutom betyder den lägre energimängden att besvären efter ingreppet blir ännu mindre. Vi har marknadens mest moderna laserapparat, Venacure 1470.

Fördelarna med laserkirugi jämfört med vanlig, traditionell kirurgi är att ärren blir mindre, ingreppet går fortare, du upplever mindre smärta efteråt och du kan återgå till ditt vanliga liv snabbare. Ofta kan du återgå till dina vanliga aktiviteter redan dagen efter ingreppet.

Så behandlas åderbråck

Du får endast en lätt narkos kompletterad med lokalbedövning. En tunn laserfiber förs in i åderbråcken för att sedan hettas upp med låg energi. Effekten blir att åderbråcken skrumpnar och med tiden försvinner de behandlade blodkärlen helt. Om du har ytliga grenar så avlägsnas de med små snitt i lokalbedövning.

Redan dagen efter kan du återuppta dina vanliga fysiska aktiviteter.

I samband med ingreppet får du ett förband och en strumpa på benet som förhindrar att benet svullnar, vilket också underlättar läkningsprocessen. Förbandet och strumpan behåller du tre dagar. Om du har några stygn så tas de två veckor senare.

Snabbare läkning och mindre besvär

Långtidsresultaten efter vanlig kirurgi och laserkirurgi är desamma, men återhämtningen efter laserkirurgi är betydligt enklare och snabbare.

Om man vill bli av med sina åderbråck så finns det olika metoder:

• Om man med en ultraljudsundersökning ser att det stora kärlet som går från fotleden till ljumsken är vidgat, så bör hela det kärlet åtgärdas. Det kan antingen göras i narkos med traditionell kirurgi, eller med laserkirurgi, vilket är mer skonsamt. Ett kirurgiskt ingrepp innebär att återflödet av blodet förbättras och att tyngdkänsla och svullnad kring fotlederna minskar eller försvinner. Risken att utveckla nya åderbråck är mycket liten om det stora kärlet har laserbehandlats eller tagits bort. Risken att utveckla bensår senare i livet minskar dramatiskt efter att det stora kärlet har åtgärdats.
• Man kan välja att bara ta bort några mindre, kortare åderbråck i lokalbedövning. Ofta utvecklas i så fall nya åderbråck senare i livet. Risken att utveckla bensår senare i livet påverkas inte.
• Lite tunnare kärl och sådana som ser ut som tunna, blå trådar, s.k. kärlbristningar, kan åtgärdas med en eller flera injektionsbehandlingar, s.k. sklerosering. Vid en sklerosering påverkas bara just de kärl som behandlas, det är en underhållsbehandling eftersom man brukar utveckla nya s.k. kärlbristningar eller ådernät med tiden. Denna behandling betraktas som kosmetisk och är momsbelagd.
• Om man har åderbråck och inte alls vill bli opererad så är den bästa behandlingen s.k. kompressionsbehandling, dvs. att använda stödstrumpor. Kompressionsbehandling bör i så fall pågå hela livet.

Kan man göra något själv för att slippa åderbråck?

Det finns en ärftlig komponent som gör att vissa människor utvecklar åderbråck och det kan man givetvis inte påverka. Det man kan göra är att minska belastningen på kärlen och det gör man på följande sätt:

• Använd musklerna i benen: Gå, spring och cykla. Vicka på fötterna när du sitter.
• Högläge: Sitt inte med benen hängande, lägg alltid upp dem på en stol eller en pall. Stå inte stilla länge!
• Kompression: Använd stödstrumpor.

Kompressionsstrumpor finns i tre klasser

• Klass I
  (15 - 20 mm Hg) ett bra stöd om man står eller sitter mycket men inte har åderbråck. Dessa strumpor är de vanligaste på apotek och fotvårdsbutiker.
• Klass II
  (20 - 30 mm Hg) rekommenderas till de som har åderbråck.
• Klass III
  (30 - 40 mm Hg) alla som har eller har haft bensår och som inte har opererats. Ett tecken på risk för bensår är en brunaktig pigmentering på underbenets nedre tredjedel.

Vid mottagningsbesöket

Vid mottagningsbesöket får du besked om vad som är bäst för dig. Oftast behövs en utredning med ultraljudsundersökning. När vi vet hur kärlen ser ut så föreslår vi en behandlingsmetod, t.ex. laserbehandling (EVLA) i narkos eller lokalbedövning eller bara sklerosering. Du får också veta vad det kommer att kosta.

Operera åderbråck

För att minimera blödning under och efter en laserbehandling eller en operation bör du undvika vissa mediciner 1-2 veckor före operationen (bl.a. Treo, Albyl, Magnecyl, Ipren, Voltaren). Duscha på morgonen. Om operationen ska göras i narkos måste du vara fastande. Ordna så att du blir hämtad av någon efter operationen, eller planera för att ta en taxi.

När du har kommit så får du vänta stående en stund för att åderbråcken ska fylla på sig och bli så stora som möjligt. Foton tas för dokumentation i din journal och dina åderbråck ritas ut på benet med en tuschpenna. Ibland måste också den första ultraljudsundersökningen kompletteras för att detaljer ska kunna kartläggas. Du får också träffa din narkosläkare.

Under ingreppet laserbehandlas det stora kärlet och mindre grenar tas bort via små (ca 5 mm) snitt, såren sys med tråd som ska tas bort eller tejpas. Du får ett förband och en stadig kompressionsstrumpa på benet som du ska behålla 3 dagar. Vid laserbehandling blir det mindre ärr, ingreppet går fortare och du har mindre ont efteråt jämfört med traditionell kirurgi.

Efter en åderbråcksoperation

Efter en laserbehandling kan du oftast återgå till dina vanliga aktiviteter dagen efter ingreppet. Du kan ha en måttlig, svidande smärta i såren det första dygnet, oftast räcker det att ta Alvedon och/eller Ipren. Högläge minskar smärtan. Att gå, cykla eller springa är bara bra.

Efter 3 dagar kan du ta av kompressionsstrumpan och förbandet, då går det bra att duscha. De häftor som sitter närmast såren brukar tåla vatten men det går bra att byta dem också.

Efter ca två veckor tas de stygn du ev. har, hos oss eller på hemorten. Ärren är röda den första tiden med bleks efter några veckor – månader. Även om ärren från början är tunna och smala så kan de långsamt bli bredare medan de ”mognar”. Om man är angelägen om att ärren ska bli så fina som möjligt så bör man täcka dem med en häfta eller silikonsalva och skydda dem mot sol så länge de är röda.

Injektionsbehandling

Tunnare kärl (mindre än 5-6 mm i diameter) kan injektionsbehandlas med ett ämne som orsakar en lokal inflammation i kärlväggen. Detta leder till att kärlväggarna klibbar ihop och kärlet stängs av och ”försvinner”. Oftast måste man injektionsbehandla mer än en gång. Det bör gå några veckor eller månader mellan varje behandling. Hur många behandlingar som krävs, beror på hur stora kärlen är och hur många tillförande grenar det finns. På två injektionsbehandlingar kommer man oftast långt, men det kan bli aktuellt med fler. Den mängd injektionsvätska man kan använda vid varje tillfälle är begränsad.

Behandlingen är en ”underhållsbehandling” som kan behöva upprepas när det har bildats nya, missprydande kärl. Du får inte vara gravid, amma eller ha någon allvarlig sjukdom. Stå helst medan du väntar på behandlingen, så att kärlen fyller på sig. Injektionerna ges medan du står upp och utan föregående bedövning, det är inte smärtsamt.
Efter avslutad behandling vill vi att du vilar hos oss med benet högt en halvtimma – allergiska reaktioner är ovanliga men kan förekomma. Om de behandlade kärlen är > 2 mm i diameter bör du ha någon form av kompression i sex veckor efteråt för bästa resultat.

Kärlet blir först rött. Efter en tid blir det blått. Efter ca 3 veckor börjar det sakta försvinna. På platsen för injektionen kan det uppkomma en pigmentering i huden som normalt bleks och långsamt försvinner. I enstaka fall kan det bli ett litet sår vid injektionsstället, som i så fall behandlas som ett vanligt sår. I något enstaka fall kan det uppkomma en ytlig blodpropp som växer uppåt mot låret. I så fall krävs ett enkelt, kirurgiskt ingrepp i lokalbedövning. Djup blodpropp förekommer i ett fall av 50 000.

Pris åderbråck (Umeå)